Logga in som: jenkins
lösen: vänner


Vilka är vi?

 

Vi är en familj på 5 personer; 2 vuxna och 3 barn, som bor strax söder om Umeå
i en by som heter Sörmjöle och här kommer 1 - 2 Mittel kullar/ år att få börja sina dagar i familjemiljö.

Vår strävan är att föda upp friska och mentalt sunda hundar
och vi följer rasklubbens rekommendationer om RAS.

Vår första kull hade vi sommaren 2004.
På hösten samma år, fick vi vårt kennelnamn.

Vi har vinkat av tre kullar hitintills...

Hunderfarenhet:

Kin@s första hundminne var från en Finsk Spets som hette Bambina och det enda jag minns från henne var att hon var sååå s t o r och hade så s t o r a öron - jag var alltså inte så gammal :O)
Enlig utsago från mina föräldrar var jag runt 2 år då...hm...

Sedan så kom Mellanpudeln Tina, henne minns jag inte så mycket, men i samma veva så blev jag så snuvig och dan, typ förkyld konstant och tyvärr konstaterades det att jag var allergisk, så Tina fick flytta...

När jag så flyttade hemifrån, så skaffade mina föräldrar en Welsh terrier; Adens Just a Jewel - "Jonna" kallad. En mycket typisk terrier dam med skin på nosen - vi hade många roliga träningstillfällen tillsammans, de gånger jag lånade henne.
Hon föll för åldersstrecket januari 2000, 16 år gammal.

I mitten på 80-talet så skaffade jag mej en Kungspudel; "Frasse" - världens charmtroll :O)
Oj, vad roligt vi hade!!!
Jag blev under tiden jag hade honom ensamstående, så jag fick lov att ordna hundvakt till honom hos f d svåger och svägerska, så det blev till att promenera 2 km t o r FÖRE arbetet började i ur och skur - hade ingen bil då...
Det kunde vara - 40 grader kallt, men det var i en inlands samhälle, så där är luften så mycket torrare än ute vid kusten och det betyder stor skillnad i känslan på kylan...
"Frasse" visade sig dock vara krypto och vid 6 månaders ålder och röntgen så visade det sig att han vuxit alldeles för fort så hans skellett var i det närmaste ihåligt...
Det och lika omständigheter i mitt liv gjorde att jag till slut tog beslutet att låta honom somna in...

När jag då träffade maken, så dillade jag länge om hund, en Kungspudel då såklart eftersom jag visste att jag tålde dem, men icke sa nicke, inte en tass innanför våra väggar...

Svärfars skaffade sig dock en Norrbottenspets 1993, "Jack" - en mycket godmodig herre, samt duktig jaktkompis till svärfar... Blev dock tyvärr påkörd på luciadagen 2004...


2001 så gick jag till en homeopat, med min allergi och 1 år senare så köpte vi vår första egna hund...
Men det är en annan historia :O)

Då hade vi träffat en svart liten nallebjörn på staŽn som endast mycket högdraget
snusade på oss - för en kort Mr Green sekund och vi var sålda...
Hem och läsa allt vi hittade och tjejen med hunden talade om att det fanns en valp kvar ur kullen.
Kontakt togs med uppfödaren och ja, på den vägen är det...:O)

Jag har under årens lopp varit aktiv i Björkstadens Hundklubb, både som styrelsemedlem, delaktig tidningsredaktör, hemsides makare, en av alla de glada ledarna för Måndagsträningen och hållit två allmänlydnadskurser - vilket var FANTASTISKT roligt; det finns inget härligare än att se hur en grupp utvecklas från ett gäng irrande förare med hund till ett ekipage i bästa samförstånd!!!

Jag har gått en utbildning till domare i Freestyle,
men pga obefintligheten av den sporten här uppe, har jag lagt det på hyllan...

Ringsekreterarkursen gick jag 2005.

SKKs uppfödar utbildning, alla delar, blev klar våren 2007.

Tyvärr så har inte tiden räckt till, för fler kurser,
men min högsta önskan är att få gå en instruktörsutbildning för att få ännu mer "kött på benen" :O)

Under tiden så testar jag mina idéer på våra egna hundar :O)

©Kennel JenKinŽs

Grafik; Kin@